Omegapoint

2009-11-04

Scrum Gathering München - Måndag 19 oktober 2009

Måndag 19 oktober

Hyperproduktiva team - en VCs våta dröm

Jeff Sutherland inledde med en keynote baserad på sina erfarenheter att arbeta med ett venture capitalist-företag. Investerarna har som strategi att ställa som villkor att företagen jobbar enligt Scrum för att de ska få vidare investeringar. Teorin är att ett systematiskt införande av Scrum drastiskt ökar sannolikheten för att företagen de investerar i ska utveckla sig så bra att de får avkastning på investeringen.

Enligt Jeffs data kan de flesta team dubbla sin fart i tre omgångar, dvs totalt åttafaldiga den. Första steget är att koncentrera sig på att sprintar ska resultera i färdig mjukvara (vad Jeff kallar ”DONE done”). Andra steget är att koncentrera sig på att stories som ska tas in i sprinten är på ett format färdigt att börja utveckla från (”READY ready”). Tredje steget är att arbeta med att ta bort hinder för det interna utvecklingsarebetet under sprinten.

Jag finner det inte alls för otroligt – jag har definitivt sett liknande resultat isolerade för sig. Dock blir jag en liten smula misstänksam när jag hör någon presentera fantastiska resultat utan att med ett ord nämna de svårigheter de stött på under resans gång. Ännu mer misstänksam blir jag när jag hör folk mellan skål och vägg berätta insider-historier som involverar slit, svett, blod och tårar.

Att coacha roller eller personer

Den efterföljande ”breakout-session” hamnade jag på Mike Suttons föreläsning om ”Coaching with a User Centered Approach”. Förutom att vara underhållande drog han upp en viktig punkt om ”coachning” som ibland glöms bort: det relevanta målet för en coachnings-insats är inte en roll eller en organisation, utan en person. Om man som coach vill lämna en varaktigt förändring efter sig måste det ske genom att ”Johan förstår hur han ska bli en bättre Scrum Master genom att ge sina team-medlemmar större utrymme att undersöka olika alternativ innan man beslutar sig för vilken väg man ska gå.” Utöver detta använde Mike en intressant teknik för sin presentation i form av programmet ”Prezi” där man ”åker rundtur i en mindmap”, typ. I sin nuvarande form riskerar det att orsaka åksjuka eller rumslig förvirring hos åhörarna, men det har definitiv potential.

Subilit utövad kontroll

Mike Cohn höll en lunchföreläsning om självorganiserande team och ”subtilt utövad kontroll” med det insiktsfulla påpekandet att ”självorganiserande” inte betyder ”lämnade vind för våg”. Det betyder bara att påverkan på teamet måste ske på betydligt försiktigare och indirektare väg så att det inte stör den kultur av samarbete och kreativitet som frodas eller är på tillväxt. Men det finns fortfarande gott om möjligheter att påverka teamet genom att uppmuntra vissa diskussioner och stävja vissa, att avskärma teamet från visst inflytande utifrån eller exponera dem för kontakter man anser gynnar dem, eller att möblera om deras fysiska miljö för att uppmuntra visst beteende.

Release-planering

Min egen presentation om ”Why Release Planning Works” var förlagd i ett rum där det enbart fanns 20 stolar inför att jag skulle börja. Man kan nog hävda att stämningen tätnade något (rent atmosfärmässigt) när minst det dubbla trängt ihop sig och de nittio minuterna närmade sig sitt slut. Det är alltid svårt att själv säga hur det gick, men det blandade innehållet med såväl statistisk analys och praktiska råd verkar ha gjort att åtminstone några hittat intressanta infallsvinkar till sitt eget arbete – av korridors-kommentarerna under resten av konferensen att döma.

Några stycken stannade även kvar för att ta en titt på det lilla hjälpsamma spreadsheet jag knåpade ihop när jag tröttnade på att göra statistikberäkningarna varje gång jag ville uppdatera release-planen efter en sprint.

En not som jag tyckte var intressant, att hade jag föreläst på en traditionell projektlednings-konferens hade presentationen haft titeln "Why Release Planning does Not Work". Nu var det på en konferens i agila sfären, och presentationen hette inte ens "Why Release Planning does Work", vilket hade varit ett försök att övertyga, utan "Why Release Planning Works" - dvs både du och jag vet att det funkar, låt oss diskutera hur det kommer sig att det funkar så bra.

Task-estimiering är slöseri

Dagen avslutades för min del med Alan Atlas föreläsning där han övertygande argumenterade för att estimat på ”task”-nivå är onödigt arbete som i vissa fall även kan vara skadligt – en åsikt som ligger mycket väl i linje med mina egna erfarenheter. En stark observation i sammanhanget är att i de fall estimeringsarbete är nyttigt, t ex för att man då tänker igenom möjliga designer, så är det aldrig själva estimeringen som är nyttig, utan det arbete den kräver. Då är det rimligen bättre att direkt koncentrera sig på det nyttiga arbetet, till exempel att ha som mål att undersöka alternativa designer.

Dan Bergh Johnsson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Om Omegapoint

Omegapoint AB är ledande rådgivare och experter inom Systemarkitektur, Säkerhet och IT-ledning.

Twitter uppdateringar

Omegapoints kvitterström:

    Andra Omegapointbloggar